Hem /  Avel / Genetiskt anlagsburna sjukdomar

Utskriftsversion

Genetiskt anlagsburna sjukdomar

Länk till yttrande från Djurskyddsmyndigheten om avel med bärare av OWLS och GBED--> (PDF fil)

Vill du testa din häst för letala anlag - läs mer här -->

Det finns recessiva och dominanta anlag. Inom ett anlagspar bestämmer det dominanta anlaget en viss egenskap i högre grad än det recessiva. För att det dominanta anlaget skall komma till uttryck behöver det bara finnas på den ena kromosomen i paret; motsvarande recessiva anlag måste finnas på båda kromosomerna för att dess egenskap skall visa sig hos anlagsbäraren.   När det gäller hästsjukdomar betyder detta att för att ett föl ska drabbas av en sjukdom som har recessiva anlag, måste båda föräldrarna bära på anlaget.  Djur som endast bär på ett exemplar av anlaget påverkas inte och är friska. Detta innebär att föl som drabbas måste ha fått en kopia av anlaget från varje förälder.  Nedan ges en kortfattad redogörelse för de mest kända genetiska sjukdomarna.  Glycogen Branching Enzyme Deficiency (GBED) GBED = Glycogen Branching Enzyme Deficiency Är en brist på GBE protein. GBED på hästar är väldigt likt GBED på människor. Vad är GBE? GBE är ett protein som är nödvändigt för att bygga glykos, vilket är det socker som är bränsle för många  av kroppens vävnader. När skelettets, hjärtat och hjärnans muskler får brist på GBE proteinet, blir musklerna svaga och kan inte fungera som de ska. Hur ser man att hästen har GBED? Hästar som är bärare (Gg) av GBED genen är själva fullt friska. GBED infekterade (gg) hästar överlever inte. a.) Stoet aborterar ett GBED (gg) drabbat föl. b.) Stoet föder ett dött (gg) föl. c.) Fölet (gg) föds levande, men dör inom kort. Hur vanligt är GBED? GBED har hitintills endast påträffats hos Quarterhästar och nära relaterade raser. (kan eventuellt bero på att forskningen görs i USA där Quarter och dess nära relaterade raser är de största och vanligaste raserna) Forskningen i USA visar att GBED mutationen finns hos ungerfär 10% av Quarterhästarna och de nära relaterade raserna. GBED genen är recessiv = Krävs att, vid parning, minst en individ är bärare (Gg) för att genen eventuellt ska föras vidare. Man delar upp GBED i tre grupper. GG= Normal. Har 100% normala GBE gener. Gg= Bärare.   Har 50% normala GBE gener & 50% onormala GBED gener. En bärare (Gg) är själv alltid fullt frisk, men kan nedärva GBED genen. gg=  Angripna. Har 100% onormala GBED gener. Blir aborterad, dödfödd eller dör efter kort tid. Vad händer när man parar individer? Om man parar ett sto/hingst som är Gg (GBED bärare)  med ett sto/hingst som är GG (GBE normal), är det teoretisk; *50% av avkommorna som blir GG (= normal, utan GBED genen.) *50% av avkommorna som blir Gg (= bärare, med GBED genen.) *  0% av avkommorna blir gg (=angripna av GBED med dödlig utgång.) Om man parar två individer som båda är Gg (GBED bärare) så är chansen; *25% att avkomman blir GG (=normala GBE gener) *50% att avkomman blir Gg (=bärare av GBED genen) *25% att avkomman blir gg (=angripna av GBED med dödlig utgång.) Hur undviker man GBED? För att helt undvika att föra GBED genen vidare, så kan man på ett enkelt sätt testa sin häst. Är hästen GG  (=normal) parar man den med en GG (=normal) individ, så är man 100% säker på att avkomman blir GG (=normal). Alltså helt utan någon GBED gen. Parar man en GG (=normal) med en Gg (=bärare), kan man aldrig få en gg (=drabbad) avkomma. Chansen är  50% att avkomman blir en frisk individ GG (=normal), och 50% chans att den blir  Gg (=bärare) och kan föra GBED genen vidare. Hur testar man GBED? Information finns på www.vgl.ucdavis.edu Eller kontakta avel@sqha.com  för mer information. Information är fritt översatt från University of Minnesota Colloge of Vet.Med den 1 maj 2007. Med reservation för brist i översättning eller nyare rön. Kursiv stil = Tillägg av översättaren. Hyperkalemic Periodic Paralysis (HYPP) Sjukdomen påverkar membranen i muskelcellerna, vilket gör att hästen blir överkänslig för kalium. Om kaliumnivåerna i blodet är ur balans kan hästen få spasmer eller bli paralyserad. I värsta fall inträffar som resultat av detta hjärtstillestånd och hästen dör.   Sjukdomen har ursprungligen orsakats av en mutation. Eftersom HYPP gör att musklerna ser större ut så kom denna mutation att avlas vidare och spridas, eftersom man önskade mer muskulösa hästar. Idag vet man att alla hästar som har diagnostiserats med HYPP är släkt med en Quarter-häst som hette "Impressive". Andra, okända blodslinjer kan teoretiskt sett förekomma men har inte hittats.   HYPP är ett dominant anlag, vilket gör att den kan spridas, och sprids, till andra raser. Till skillnad från genetiska sjukdomar med recessiva anlag, blir även hästar som bär på bara ett anlag sjuka. HYPP kan vara olika allvarligt. Med föda med konsekvent låg kaliumhalt, inte alltför stressig miljö och mycket fritt bete ökar chansen hästarna kan leva som vanligt. Dock är det så att även hos hästar som har svaga eller inga symptom lever anlaget kvar oförminskat i kraft. HYPP kan upptäckas med DNA-test.   Overo Lethal White Syndrome (OLW) Overo är en typ av färg på häst, som är enfärgad med vita fläckar. Förr trodde man att bara overohästar kunde få sjukdomen OLW. Overofärgade hästar finns inom flera raser. OLW är en dödlig mag-tarmsjukdom, som bara drabbar fölet då båda för­äldrarna är anlagsbärare. Föl som drabbas av sjukdomen är alltid vita. Om endast en förälder är anlagsbärare, får fölet ett spräckligt overo-mönster. Troligtvis är OLW recessivt, men på grund av att färgen hos anlagsbärare skiljer sig från normala hästar är man något osäker på detta. Antagligen är det en kombination av gener som påverkar både OLW och färgen på hästen. Gällande regler och författningar Allmänna regler Den statliga regleringen av avelsfrågor i fråga om hästar finns i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur och i förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur.   En hingst som används i avel måste ha känd identitet (sen den 1 januari 2006 måste alla hästar i EU ha ett speciellt hästpass) och all avel som kan medföra lidande för hästarna, eller påverka deras naturliga beteenden är förbjuden. Enligt 29 § 2 st. djurskyddsförordningen (1988:539) får inte heller avel pågå med "hästar som visat sig nedärva hög risk för dödfödslar, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman". Defekta anlag Med stöd av förordningen har Djurskyddsmyndigheten meddelat föreskrifter (DFS 2004:22) om avelsarbete. I föreskrifternas 3 § anges bl.a. att hästar som visat sig nedärva letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag, defekter eller egen­skaper, inte får användas för reproduktion. Dessa anlag är: Organ/organsystem Missbildning/anlag Skalle: Allvarliga bettfel (över- eller under­bett) Rörelseapparaten Allvarliga problem i skelett, leder, muskler och hovar Lillhjärnan Cerebellär hypoplasi Hud Helalbinism, man- och svansskorv med kroniskt förlopp Könsorgan Kryptorkism, testiklar med kraftiga skillnader i storlek och konsistens, Pungbråck Luftvägar Struppipning   EU-bestämmelser I artikel 28 och 29 i EG-fördraget anges att kvantitativa import- och export­restriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 30 i EG-fördraget hindrar dock inte bestämmelserna i artiklarna sådana förbud eller restriktioner som grundas på hänsyn till intresset att skydda bl.a. djurs liv och hälsa. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innebära en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.   Rådets direktiv 90/427/EEG av den 26 juni 1990 om avelsmässiga och genealogiska villkor för handel med hästdjur inom gemenskapen anger de avelsmässiga och genealogiska villkoren för handeln med hästdjur inom gemenskapen och deras sperma, ägg och embryon.  Vill du läsa mer om lethala anlag? På AQHA's hemsida - www.aqha.com kan man bland annat läsa mer om HYPP. klicka här: http://search.aqha.com/cgi-bin/MsmFind.exe?QUERY=hypp Vill du kontrollera din egen häst? Det är rätt enkelt att testa sin häst och kostnaden är 50 dollar (motsvarar cirka 350:- med dagens kurs) Läs hur du ska göra här--> Har du testat din hingst får du gratis marknadsföra ditt resultat på vår hemsida. Maila SQHA ditt resultat: webmaster@sqha.com Läs vilka hingstar som hitintills fritestat sig--> Källor  Johan Loberg, Djurskyddsmyndigheten tel. nr 0511-27429. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om avelsarbete http://www.djurskyddsmyndigheten.se/Documents/DFS_2004_22_L115.pdf  Djurskydd vid hästavel, SOU 2006:13. http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/77/08/791368a1.pdf Om genetiska hästsjukdomar http://www.vgl.ucdavis.edu/service/horse/index.html Australian Equine Genetics Research Center http://www.aegrc.uq.edu.au/index.html?page=29912&pid=30053    Wikipedia "Recessivt anlag", http://sv.wikipedia.org/wiki/Recessivt_anlag   "Avel och operativa ingrepp" http://www.djurskyddsmyndigheten.se/Steria/templates/Page.aspx?id=300  SOU 2006:13  Rådets direktiv 90/427/EEG: http://europa.eu.int/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexapi!prod!CELEXnumdoc&lg=SV&numdoc=31990L0427&model=guichett Kommittédirektiv 2005:57. http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=DIR_LST&${OOHTML}=DIR_DOK&${SNHTML}=DIR_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=DIR&${FREETEXT}=&RUB=&BET=2005%3A57&ORG=&UDAT=